Det har gått lite över ett år sen jag kom hem ifrån Filippinerna det känns som att det är dags och åka ut i den stora världen igen. Få känna friheten som man inte känner av när man är hemma. Att inte vet hur sin dag kommer se ut, var man ska åka, det som styr är sina känslor och lusten vad man vill göra. Vill man besöka en stor stad eller ligga på en kritvit strand och höra vågorna slå in mot land. Få slippa alla måsten som finns i sin vardag. Man lever i sin ryggsäck allt man äger och har finns i den. Det är en viss charm över allt, äta nudlar, bo på skit Hotel, höra kakellackerna springa på golvet om nätterna, bära samma kläder flera dar i rad och träffa alla nya härliga människor. Undra om jag längtar mera ut i världen nu när jag vet att det kommer dröja länge innan jag kommer kunna resa igen? Jag ska försöka hinna med en kortare resa i sommar. Båtluffa i Kroatien skulle jag väldigt gärna vilja göra innan skolan börjar till hösten. Jag har två resor som jag skulle vilja göra någon gång i mitt liv. Den ena är att ta mc kort och åka mc genom Afrika. Den andra resan är att gå Inkaleden fast den resan tänker jag vänta med tills jag är runt 50 år. Självklart vill jag åka tillbaka till Indien igen, kanske gå på yoga kurs där. Jag har många länder kvar och utforska jag längtar tills den dan jag kan göra det igen. Jag måste bara göra alla måsten här i livet först?